Nu är sommaren äntligen här, och vi har fått vara ute hela dagarna! I början låg vi mest och vaktade men nu har vi börjat leka mer och mer, och när solen börjar svalna lite brottas vi till och med lite grand.
Men idag var lillhusse här och tränade oss i höjdhopp. Det var roligt men svårt. Franz var först ut men han behöver inte hoppa så högt för han är ju så himla lång.
Jag har bra spänst säger de, men når ändå inte lika högt. Det är lite orättvist.
Här trodde jag äntligen jag hade fångat den retliga pinnen men den slank ur tassarna på mig fast jag höll ihop dem så fint:
Jag fick ändå poäng för att jag satte landningen så bra, sa de:
I måndags fick vi besök igen av Lejonkungen. Han har varit här förut, men då har vi blivit så rädda så vi har börjat bråka med varandra. Nu var vi tuffare, och låg båda två på andra sidan Tujaträdet från honom och spejade i säkert en halvtimme.
Människorna säger att han är snäll och bara vill leka, och att han lägger sig och rullar för att visa att han är ofarlig, men vi litar inte på något som är dubbelt så stort som oss tillsammans.
Han är lurig också. När vi trodde han hade gått hem så upptäckte människobror Andreas honom uppe i tomtgränsen, där han satt och spionerade på oss.
Senaste kommentarer